Hoppa till innehåll

Bouppteckning

Vad är en bouppteckning?

Bouppteckningen syftar till att sammanställa vilka tillgångar och skulder den avlidne hade per dödsdagen (samt tillgångar och skulder för efterlevande make/maka/sambo i vissa fall), vilka arvingar som finns samt om det finns ett testamente eller annat som är viktigt att känna till. Tidigare låg bouppteckningen till grund för arvsskatten, men det har numera försvunnit och därmed förenklat bouppteckningen i viss mån.

Hur går bouppteckningen till?

Bouppteckningen sammanställs av bouppgivaren och två förrättningsmän. Vid förrättningen går förrättningsmännen igenom bouppteckningen, vartefter förrättningsmännen och bouppgivaren signerar handlingen innan den skickas till Skatteverket för registrering. Man ska se till att man har kallat rätt personer till förrättningen, att de tillgångar & skulder som finns har tagits med på korrekt vis samt att handlingen i övrigt uppfyller de krav som ställs på bouppteckningen.

Bouppteckning

Kom i kontakt med Råsunda Juristbyrå

Kontaktuppgifter

Adress:
Råsundavägen 160
169 36 Solna

T-bana: Näckrosen och Sundbybergs Centrum
Pendeltåg: Sundbybergs Station
Buss: Bokvägen

Växel: 08 621 06 10
E-post: kontakt@rasundajuristbyra.se

Registera i tid

Bouppteckningsförrättning ska hållas inom tre månader från dödsdagen. Sedan har man ytterligare en månad på sig att skicka in bouppteckningen för registrering. Det kan i vissa fall bli väldigt ont om tid. Det är förståeligt, man har mycket att tänka på och ibland kan det vara riktigt röriga dödsbon. Då har man möjligheten att söka dispens, något vi gärna hjälper er med. 

Vem ska kallas?

Till en bouppteckningsförrättning ska en rad människor kallas. Huvudsakligen ska samtliga dödsbodelägare kallas. Vidare ska eventuella goda män och i vissa fall intressenter kallas till förrättningen. Om så inte sker så riskerar bouppteckningen att inte bli registrerad, varför man gör klokt att göra rätt från början. Innehållet i bouppteckningen blir allmän handling efter registrering. 

Testamente - delgivning

Om den avlidne efterlämnade ett testamente ska detta delges berörda parter, som sedan ska ta ställning till testamentet. Om man har fog att bestrida testamentet måste man väcka talan inom rätt tid. I de flesta fall godkänns testamentet, men det är relativt vanligt att bröstarvingarna begär jämkning för att på så vis få ut sin laglott. Delgivning ska ske, vid behov, av en auktoriserad delgivningsfirma

Råsunda Juristbyrå

Vad kan Råsunda Juristbyrå hjälpa dig med?

Vi hjälper dig med att upprätta en korrekt bouppteckning. Rådgivningen kan ske såväl fysiskt på vårt kontor, som genom hembesök eller per telefon/videomöte. Vi går igenom de särskilda omständigheterna för just er situation och anpassar oss därefter.

Måste man anlita en jurist?

Bouppgivaren och förrättningsmännen måste inte vara jurister eller advokater. Det är däremot vanligt att man tar in professionell hjälp med att upprätta en bouppteckning, för att reda ut eventuella frågetecken samt för att få in en opartisk person som kan ge råd genom hela processen.

Hembesök

Råsunda Juristbyrå erbjuder hembesök i hela Stor-Stockholm, däribland Solna och Sundbyberg, för bouppteckningar. Det innebär att vi kommer hem till er er för ett första inledande möte, hjälper till i hela processen och kan ha bouppteckningsförrättningen hemma hos er. 

Digital närvaro

Som dödsbodelägare måste man enligt lagt bli kallad till bouppteckningsförrättningen. Man behöver däremot inte närvara om man inte vill. Hos oss finns alltid möjligheten att delta antingen på plats, via Teams eller över telefon. Bouppteckningen hålls i regel alltid fysiskt i Solna/Sundbyberg.

Mer om bouppteckningar

Bouppteckning är en dokumentation som skapas vid en persons död som beskriver deras tillgångar, skulder och ekonomiska förhållanden. Denna process är mycket viktig, eftersom det är ett formellt sätt att identifiera vad som tillhör den avlidne personen och hur deras egendom ska fördelas efter döden. Bouppteckningen är en viktig del av den svenska arvsskiftelagen och är en obligatorisk process som ska genomföras när en person dör. Bouppteckningen är ansvarig för att samla in information om den avlidnes tillgångar, skulder och ekonomiska förhållanden. Det är även en värdefull dokumentation för skattemyndigheter och andra organisationer som behöver känna till en persons ekonomiska förhållanden.

Bouppteckningen kan utföras av en släkting, men den görs ofta av en jurist. De två personer som ska förrätta boet och upprättar handlingen kallas för förrättningsmän. Förrättningsmannen är ansvarig för att samla in information om den avlidnes tillgångar och skulder och för att säkerställa att alla tillgångar och skulder är korrekt rapporterade i bouppteckningen. Det är viktigt att notera att bouppteckningen inte är en fördelning av den avlidnes egendom, men det är en grund för arvskiftet och den medföljande fördelningen av tillgångarna. Efter att bouppteckningen är komplett, kan den användas för att fastställa vilka personer som är berättigade att ta emot arv från den avlidne personen.

I allmänhet tar bouppteckningen ungefär 4-6 veckor att fullfölja, men tiden kan variera beroende på den avlidnes tillgångar och ekonomiska förhållanden. Det är viktigt att vara uthållig och noga när man utför bouppteckningen, eftersom det är en formell process som påverkar många människors liv och ekonomiska situationer. Bouppteckningen inte är en enkel eller snabb process, men det är en viktig del av den svenska arvsskiftelagen som hjälper till att skydda den avlidnes egendom och säkerställa en rättvis och korrekt fördelning.

Vad gör en boutredningsman?

En boutredningsman är en person som utses av tingsrätten för att hantera och utreda ett dödsbo när arvingar eller dödsbodelägare inte kan komma överens eller när boet är komplicerat. Boutredningsmannens roll är att ta över ansvaret för dödsboet och se till att det avvecklas på ett korrekt sätt enligt lag. Här är en förklaring av vad en boutredningsman gör:

1. När utses en boutredningsman?

En boutredningsman kan utses i följande situationer:

  • Oenighet mellan dödsbodelägare: Om arvingarna eller dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur dödsboet ska hanteras, kan en eller flera av dem begära hos tingsrätten att en boutredningsman utses.
  • Komplexa dödsbon: Om dödsboet är svårt att reda ut på grund av många tillgångar, skulder eller juridiska frågor, kan en boutredningsman hjälpa till att reda ut situationen.
  • Testamente: Boutredningsmannen kan också utses om det finns ett testamente som skapar tvist eller oklarhet. Det kan också förordnas om att en person ska bli testamentsexektor, vilket alltså är likställt med en boutredningsman. 
 

Tingsrätten utser ofta en advokat eller jurist som boutredningsman, och denne får då i uppdrag att hantera dödsboet.

2. Boutredningsmannens uppgifter

När en boutredningsman har blivit utsedd, tar han eller hon över dödsboets förvaltning från dödsbodelägarna. Här är några av boutredningsmannens viktigaste uppgifter:

  • Utreda dödsboets tillgångar och skulder: Boutredningsmannen ser till att alla den avlidnes tillgångar och skulder kartläggs och sammanställs i en bouppteckning, om det inte redan har gjorts.
  • Betala skulder: Boutredningsmannen ansvarar för att dödsboets skulder betalas. Om tillgångarna inte räcker till att betala alla skulder, kan boutredningsmannen behöva sälja egendom för att täcka dem.
  • Förvalta dödsboet: Under tiden som dödsboet utreds, ansvarar boutredningsmannen för att ta hand om och förvalta tillgångarna, t.ex. fastigheter, pengar och aktier.
  • Sälja egendom: Om dödsbodelägarna inte kan enas om hur egendom ska fördelas, kan boutredningsmannen sälja tillgångar och fördela pengarna mellan dödsbodelägarna.
  • Fördela arv: När utredningen är klar, och alla skulder har betalats, ansvarar boutredningsmannen för att arvet delas upp mellan arvingarna enligt lag eller testamente.
 

3. Slutlig avveckling av dödsboet

När boutredningsmannen har genomfört alla nödvändiga åtgärder, förbereder han eller hon en arvskifteplan som visar hur dödsboets tillgångar ska fördelas. Om dödsbodelägarna inte är överens om arvskiftet, kan boutredningsmannen besluta om hur arvet ska fördelas, men detta kan i sin tur överklagas till domstol.

Om dödsboet inte kan fördelas på grund av fortsatt oenighet eller om det är i ekonomisk kris (t.ex. om skulderna är större än tillgångarna), kan boutredningsmannen begära att dödsboet ska försättas i konkurs.

4. Boutredningsmannens arvode

Boutredningsmannens arbete betalas vanligtvis av dödsboet. Arvodet ska vara skäligt och motsvara det arbete som boutredningsmannen har lagt ner. 

Sammanfattning av boutredningsmannens roll:

  • Utses av tingsrätten om det råder oenighet eller komplicerade förhållanden i dödsboet.
  • Ansvarar för att utreda, förvalta och avveckla dödsboet.
  • Kartlägger tillgångar och skulder, betalar skulder och fördelar arvet enligt lag eller testamente.
  • Om nödvändigt kan boutredningsmannen sälja egendom eller begära att dödsboet försätts i konkurs.
  • Arbetet betalas av dödsboet, eller i vissa fall av dödsbodelägarna.
 

Boutredningsmannen spelar en viktig roll för att säkerställa att arvet hanteras korrekt och rättvist, särskilt när det finns tvister eller komplicerade ekonomiska förhållanden.