Arvskifte

Processen efter en anhörigs bortgång är sällan enkel. Råsunda juristbyrå hjälper er med att upprätta ett korrekt arvskifte. Detta är ofta det sista steget som man tar, efter att dödsboet är avvecklat och klart. Det är i arvskiftesprocessen som tillgångar flyttas över från dödsboet till arvingarna enligt testamentet, eller om sådant sakas, enligt lag (ärvdabalken).

Hur går ett arvskifte till?

Precis som vid en bouppteckning, tar man upp samtliga tillgångar och skulder. När man genomför arvskiftet utgår man dock istället från dagens datum, då det hunnit hända en hel del sedan dödsdagen. Därefter förs diskussioner med parterna om vem som önskar överta vad. I de flesta fall avyttras samtliga tillgångar efter att skatter och skulder betalats. Resterande tillgångar fördelas enligt ett testamente eller lag. Detta görs genom ett arvskiftesavtal som arvingarna signerar.

Kontaktuppgifter

Adress:
Råsundavägen 160
169 36 Solna

T-bana: Näckrosen och Sundbybergs Centrum
Pendeltåg: Sundbybergs Station
Buss: Bokvägen

Växel: 08 621 06 10
Mobil: 070 419 95 80
E-post: kontakt@rasundajuristbyra.se

Fyll i nedan för kontakt med oss:

Om arvingarna inte är överens

Om arvingarna inte kommer överens om hur tillgångarna ska fördelas, vad som ska tas med i arvskiftet eller hur tillgångar (ofta fastigheter eller lägenheter) ska värderas, behöver man ta in en skiftesman eller boutredare. Det är en kostsam process som tar tid och därför är det ofta gynnsamt om parterna kan komma överens mellan sig, eventuellt med stöd av en oberoende jurist.

Om det inte går att nå en överenskommelse kommer skiftesmannen genomföra ett så kallat tvångsskifte. Skiftesmannen ska då se till att varje form av egendom fördelas till varje arvinge. Om det exempelvis finns en fastighet efter den avlidne kommer varje arvinge ärva en andel av fastigheten.

Partiellt arvskifte

Det är inte ovanligt att man genomför arvskiftet i två steg. Först ett lite större skifte med de flesta tillgångarna, där man lämnar kvar pengar för att betala skatt efter nästkommande deklaration. I de flesta fall lämnar man kvar lite mer än vad som faktiskt behövs, för att ha viss marginal och slippa betala tillbaka pengar till dödsboet. Därefter betalar man som andra steg ut det som blivit kvar efter skatteinbetalningen.

Behöver alla ett arvskiftesavtal?

Om du är ensam dödsbodelägare behöver du inte ett arvskiftesavtal. Den registrerade bouppteckningen är då allt du behöver för att söka lagfart och flytta över tillgångarna till dig själv. I alla andra fall behöver ni ett arvskiftesavtal, som är signerat av samtliga dödsbodelägare.

Det finns ingen skyldighet att registrera arvskiftesavtalet, men det fungerar som ett bevis på att man har rätt till viss egendom. Det kan därav vara nödvändigt att inneha om man exempelvis ska söka lagfart eller överföra pengar från den avlidnes bankkonto.

Vad kan Råsunda Juristbyrå hjälpa dig med?

Vi hjälper dig med att upprätta ett korrekt arvskiftesavtal. Rådgivningen kan ske såväl fysiskt på vårt kontor, som genom ett hembesök eller per telefon/videomöte. Vi går alltid igenom de särskilda omständigheterna för just er situation, för att se till att ni får de handlingar upprättade som behövs för att nå dit ni vill.

Omregistrering av tillgångar

Vissa sorters tillgångar förutsätter att ett ägarbyte ska registreras. Arvskiftesavtalet fungerar då som bevis. Det kan exempelvis krävas att man:

Söker lagfart för en fastighet
Registrerar om ägande av värdepappret eller bankkonton
Registrerar ägarbyte av bil
Anmäler äganderättsövergång för en bostadsrätt till bostadsrättsföreningen.

Ingen arvsskatt

Det finns ingen skatteplikt när äganderätten övergår från den avlidne till arvingen, som det annars kan ske vid en försäljning av viss egendom (såsom en fastighet). Det är därav viktigt att äganderättsövergången registreras just som ett arvskifte, för att undvika att skatteplikt uppstår.

Kontinuitetsprincipen

Vid arvskiften tillämpas den så kallade kontinuitetsprincipen, vilket innebär att arvingen träder in i den avlidnes plats. Om en arvinge exempelvis ärver en fastighet och sedan efter att arvskiftet genomförts säljer fastigheten, ska eventuell vinstskatt beräknas utifrån den kostnad som den avlidne införskaffat fastigheten för.

Överlåtelse och avsägelse av arv

Om en arvinge önskar att överlämna sitt arv direkt till sina egna arvingar (eller någon annan) kan man genomföra en arvsöverlåtelse. En särskild form av överlåtelse är då arvsavstående. Arvsöverlåtelser kan ske mot eller utan ersättning, men ett arvsavstående får ej innefatta någon form av ersättning. Arvsavstående var vanligare förr när arvskatten fortfarande fanns.

Avsägelse av arv skiljer sig något åt. Arvingen avsäger då sitt arv, antingen under den avlidnes livstid eller efter att hen har gått bort. Arvet fördelas då istället mellan övriga arvingar.

Fri förfoganderätt & efterarv

Efterarv och fri förfoganderätt är centrala begrepp inom arvsrätten, som reglerar hur arvet hanteras när en make/maka avlider och den efterlevande maken/makan fortfarande lever. Här är en förklaring av hur dessa begrepp fungerar:

1. Fri förfoganderätt

När en efterlevande make/maka ärver med fri förfoganderätt, innebär det att han/hon får använda och förvalta arvet nästan som om det vore helt fritt. Den efterlevande maken kan spendera, sälja eller ge bort egendom som han/hon har ärvt, men med vissa begränsningar:

Den efterlevande maken får inte testamentera bort egendomen som hen har ärvt med fri förfoganderätt.
Arvet ska, när den efterlevande maken dör, delas mellan de ursprungliga arvingarna (oftast gemensamma barn).

Exempel: Om en man dör och lämnar efter sig sin fru och deras gemensamma barn, ärver frun hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Hon kan använda pengarna, sälja egendomen osv., men när hon själv avlider ska det som finns kvar av mannens arv fördelas mellan deras gemensamma barn.

2. Efterarv

Efterarv uppstår när den efterlevande maken har ärvt med fri förfoganderätt, och arvet efter den först avlidne maken ska delas ut när den efterlevande maken avlider. Efterarvingar, oftast gemensamma barn, har alltså rätt till sitt arv efter den först avlidne när båda makarna har gått bort.

Detta innebär att efterarvingarna (t.ex. barnen) inte får sitt arv direkt när den första maken avlider, utan först när den efterlevande maken också har avlidit. Efterarvet beräknas i form av en kvotdel av den totala kvarlåtenskapen, baserat på hur stor den först avlidne makens andel var vid tidpunkten för dödsfallet.

Exempel på efterarv:

En man dör och lämnar efter sig en fru och två gemensamma barn.
Mannens kvarlåtenskap är 1 miljon kronor, och frun ärver hela summan med fri förfoganderätt.
När frun dör, ska barnen få ut sitt arv efter sin pappa (efterarv).

Efterarvet beräknas som en kvotdel av hela boet när den första maken dog. Om mannen efterlämnade 1 miljon kronor och det totala värdet av makarnas bo var 2 miljoner kronor, innebär det att mannens kvarlåtenskap utgjorde 50 % av boet. När frun dör, ska barnen ärva 50 % av hennes bo, oavsett hur mycket kvarlåtenskapen är värd då.

Om frun till exempel har kvar 3 miljoner kronor vid sin död, ska barnen dela på 1,5 miljoner kronor som utgör efterarvet från pappan (50 % av 3 miljoner). Resten av kvarlåtenskapen är fruns egna arv, som också tillfaller barnen, om de är enda arvingar.

Undantag för särkullbarn

Om det finns särkullbarn (barn till den avlidne från ett tidigare förhållande), gäller andra regler. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt när deras förälder dör. De kan dock frivilligt avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken/makan och istället få ett efterarv när denne dör.

Sammanfattning av efterarv och fri förfoganderätt:

Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken får disponera över arvet men inte testamentera bort det.
Efterarv innebär att den först avlidne makens arv delas ut när den efterlevande maken avlider.
Efterarvet baseras på en kvotdel av boet, beräknat vid den först avlidnes död, och kvoten tillämpas på hela kvarlåtenskapen vid den efterlevande makens död.